Överjaget – vad det är och dess betydelse för jaget och id:t

Superego

Ego, Id och Superego är de tre delarna i det mänskliga psykets struktur, som beskrevs av Sigmund Freud 1923. De bestämmer en människas beteende och påverkar hennes handlingar. Överjaget är den mest komplexa delen av psykets struktur, så det är värt att lära sig om dess betydelse och hur det påverkar egot och id. I den här artikeln ska jag försöka ge en kort översikt över vad överjaget är och dess betydelse för jaget och id:t.

Hur påverkar superegot personlighetsutvecklingen?

Superego är ett psykologiskt begrepp som uppfanns av den berömde psykoanalytikern Sigmund Freud. Begreppet syftar på den del av det mänskliga psyket som har till uppgift att reglera beteendet och hjälpa till att forma personligheten. Överjaget består av två delar: en inre del och en yttre del.

Den inre delen av överjaget består av föräldrars och samhällets beteendemönster. Föräldrar sätter press på barn att agera i enlighet med deras värderingar och normer. Barnens sociala beteendemönster lärs in från andra vuxna och barn samt från media.

Den yttre delen av överjaget består av regler och påbud som vuxna ger barn. Dessa regler och påbud är utformade för att lära barn att följa sociala normer och regler.

Överjaget har ett viktigt inflytande på utvecklingen av en persons personlighet. Genom att använda överjaget lär sig barn hur de ska agera i samhället och hur de kan påverka sin omgivning. Överjaget kan också påverka självkänslan, eftersom barn lär sig vilket beteende som är acceptabelt och vad som förväntas av andra.

Överjaget har också andra tillämpningar inom utvecklingspsykologin. Överjaget kan t.ex. användas för att identifiera och lösa beteendeproblem. Psykologer kan använda överjaget för att hjälpa barn att hantera svåra situationer och problem. Överjaget kan också användas för att upptäcka personlighetsdrag och motiv.

Överjaget och moralen – påverkar överjaget vår moral?

Överjaget är den del av psyket som utgör en del av vårt värdesystem. Det är den del av vårt psyke som reglerar våra beslut och handlingar, baserat på våra tidigare erfarenheter och uppfostran. Överjaget är ansvarigt för vår uppfattning om den moraliska världen och definierar vad som är gott och ont. Det stimulerar oss att göra saker som vi tycker är rätt och avskräcker oss från att göra saker som vi tycker är fel. Överjaget hjälper oss att definiera vad som är fel och oacceptabelt. Å andra sidan, när vi är under press, kan överjaget förstärka vårt motstånd genom att påminna oss om att det är fel att göra något som vi tycker är fel.

Överjaget är också en stark källa till motivation att göra det vi tycker är rätt. När vi känner oss tvingade att göra något som vi tycker är rätt, får vårt överjag oss att känna oss tvingade att göra det, även om det är svårt och obekvämt. Moral och överjag är nära sammankopplade. Moral är den gren av filosofin som ägnar sig åt att förklara vad som är rätt och fel. Överjaget, å andra sidan, avgör hur vår uppfattning om den moraliska världen påverkar vårt beteende och våra beslut. På så sätt påverkar överjaget vår moral.

Överjaget är dock inte den enda faktorn som påverkar vår moral. Vår uppväxt, våra erfarenheter, vår miljö och andra faktorer kan också påverka vårt värdesystem. Vår moral formas av alla dessa faktorer, och överjaget har ett starkt inflytande på den.

Överjaget och självförverkligande

Superegot påverkar människan genom hennes samvete, moraliska övertygelser, skuldkänslor, rädsla och drivkraft. Det är en instans som påverkar vår känsla av moral och uttrycker sig genom reglering av beteendet.

Freud beskrev överjaget som den femte delen i sin psykologiska modell, där han skilde mellan tre instanser: id, ego och överjaget. Id stod för ursprungliga, okontrollerade instinkter och begär, medan ego är den del av psyket som fungerar som en mellanhand mellan id och superego. Överjaget, å andra sidan, ansvarar för att forma våra moraliska fördomar baserat på sociala influenser som föräldrars uppfostran, skolgång, religion, kultur etc.

Överjaget kan vara ett hinder för framgång om dess agerande blir för intensivt eller för hårt. I detta fall kan det skapa starka skuldkänslor och rädsla för straff, vilket kan hindra oss från att uppnå våra mål. Av den anledningen är det viktigt för oss att hitta sätt att se till att överjaget inte är ett hinder för vår framgång.

Ett sätt att göra detta är att förstå hur överjaget påverkar vårt beteende. På så sätt kan vi se hur dess handlingar avviker från våra ursprungliga önskningar och motiv. Vi kan sedan utveckla en strategi för att koppla samman våra ursprungliga önskningar och motiv med våra plikter och ansvarsområden. Det kan handla om att acceptera våra sanna känslor och önskningar och förstå att det inte nödvändigtvis innebär att vi bryter mot moraliska principer om vi tillfredsställer dem.

Det är viktigt att vi tar hänsyn till överjaget och egot i våra handlingar och fattar beslut som gör att vi kan uppnå våra mål, i linje med våra önskningar men också i enlighet med våra moraliska övertygelser. Vi kan också söka hjälp från en professionell om vi känner att vårt superego är för intensivt eller hårt. Då kan vi dra nytta av psykoterapi eller andra former av terapi som gör att vi bättre kan förstå vårt överjag och dess mekanismer, och hitta ett sätt att uppnå våra mål och strävanden utan att utsätta oss för dess hårdhet.

Överjaget och förhållandet till egot och id

Överjaget är en viktig del av det mänskliga psykets struktur som reglerar jagets agerande. Egot är den del av psyket som försöker anpassa sig till miljön och utföra handlingar som är fördelaktiga för oss. Egot medlar mellan de starka instinkterna, som representeras av Id, och de sociala reglerna, som representeras av Superego. Överjaget fungerar som en broms för egot och hjälper det att anpassa sig till sociala regler och värderingar.

Överjaget har flera viktiga funktioner, bland annat att kontrollera jaget och framkalla skuldkänslor i situationer där jaget agerar mot regler och värderingar. Överjaget är också viktigt för utvecklingen av självmedvetenhet och självkontroll. Överjaget lär oss hur vi ska agera i samhället och hur vi ska bedöma vårt eget beteende.

Överjaget är därför en viktig del av det mänskliga psykets struktur, som reglerar jagets handlingar och gör det möjligt för oss att fungera effektivt i samhället. Överjaget utför viktiga funktioner, inklusive att kontrollera egot och framkalla skuld, så att vi kan anpassa oss till sociala regler och värderingar och utveckla självmedvetenhet och självkontroll.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *