Världslivsmedelsdagen – hur har matpyramiden förändrats genom åren?

Den kollektiva insatsen från 150 länder gör Världslivsmedelsdagen, som infaller den 16 oktober, till en av de mest uppmärksammade dagarna i FN:s kalender. Hundratals evenemang och utåtriktade aktiviteter samlar regeringar, företag, icke-statliga organisationer, media och allmänheten. De främjar global medvetenhet och åtgärder för dem som lider av hunger och behovet av att säkerställa en hälsosam kost för alla.

Att säga att trender och råd om hälsosam kost har förändrats under det senaste århundradet skulle vara en underdrift – regeringar har utfärdat dussintals olika officiella guider om hälsosam kost under flera decennier. Detta inkluderar matpyramiden, som vi kanske är mest bekanta med. Frågan är om detta innebär att vi följer den?

En hälsosam kost kontra problemet med världssvälten

Världslivsmedelsdagen instiftades i november 1979. Idén föreslogs av den tidigare ungerska jordbruks- och livsmedelsministern Dr Pal Romany. Sedan dess har dagen firats av mer än 150 länder runt om i världen. Det vanliga temat är jordbruk och de investeringar som görs i denna sektor för att öka livsmedelsproduktionen. Dessa aktiviteter, i kombination med utbildning och hälsofrämjande åtgärder, kan bidra till att bekämpa världssvälten – vi behöver hållbara jordbruks- och livsmedelssystem som kan föda 10 miljarder människor till 2050. Men samtidigt som tre miljarder människor – nästan 40 procent av världens befolkning – inte har råd med en hälsosam kost, växer problemet med övervikt och fetma* parallellt över hela jorden. Dagens värld står inför två stora problem. Det ena är tillgången till en hälsosam kost, vars brist påverkar både rika och fattiga och orsakar livsstilsproblem som fetma och diabetes. Å andra sidan finns problemet med hunger, som leder till undernäring, dödsfall och onormal tillväxt hos barn.

Mejeriprodukter som en viktig del av en balanserad kost

Det finns bara två livsmedel som människan konsumerar och som kan tillgodose hela näringsbehovet hos en komplex organism: mjölk och ägg. Inte överraskande är mjölk och mjölkprodukter ett utmärkt bidrag till en hälsosam kost och visar rätt balans mellan näringsämnen som är nödvändiga för en sund tillväxt och utveckling. Det är av denna anledning som de förekommer i alla riktlinjer för mattallrikar och matpyramider, för närvarande på tredje plats. – konstaterar Ewa Polińska från MSM Mońki. Inte alla vet att Polen är en av de största mjölkproducenterna i Europeiska unionen. Ost dominerar exporten av mejeriprodukter. Den största andelen i exportstrukturen för ost och keso, ca. 60-70%, är de så kallade gula ostarna. Under 2014-2020 exporterades i genomsnitt 45% av volymen av den inhemska produktionen av detta sortiment** från Polen. – Polska ostar uppskattas också för sin kvalitet och smak av inhemska konsumenter, betonar experten från MSM Mońki med rätta. Det finns många olika typer av ost och mejeriprodukter på våra butikshyllor. Det är värt att påpeka att det finns många platser i världen där mejeriprodukter är dyra i förhållande till de lokala inkomstnivåerna och uppfattas som prestigefyllda livsmedel som bara de rikaste har råd med.

Utvecklingen av matpyramiden fortsätter

Förutom rörelse är grunden för de kostrekommendationer som gäller sedan 2016, rekommenderade av Världshälsoorganisationen (WHO) och Polish Institute of Food and Nutrition, frukt och grönsaker, som bör utgöra hälften av varje måltid i förhållandet ¾ grönsaker, ¼ frukt. Listan innehåller inte sötsaker, som var högst upp i den första matpyramiden, som utvecklades 1992 av United States Department of Agriculture (USDA).

Både den polska och den amerikanska matpyramiden är under ständig utvärdering. Det handlar framför allt om att uppdatera våra kunskaper om hur maten påverkar vår hälsa. Vi själva blir också alltmer uppmärksamma på detta. Vi upprepar inte bara populära föreställningar, utan försöker också avliva myter, till exempel de som handlar om att äta gul ost. – Lyckligtvis inser fler och fler människor att kroppen behöver en viss mängd hälsosamma fetter, så gulost kan ätas regelbundet, men med måtta. – förklarar Ewa Polinska. Särskilt eftersom många vitaminer och mineraler löses upp i fetter. Om vi är medvetna om vilka livsmedel som tjänar oss och vad vi bör undvika, och om vi omsätter detta i praktiken, kommer vi framför allt att vinna hälsa.

Låt oss uppskatta att vi har tillgång till så många värdefulla produkter och äta med eftertanke, inte bara på Världslivsmedelsdagen.

* http://www.fao.org/home/en

** https://www.pb.pl/sery-dominuja-w-eksporcie-produktow-mleczarskich-1122974