Modus operandi – vad betyder det? Definition av termen och exempel

Modus operandi – du har säkert hört den här frasen, men vet du vad det egentligen är? Vi förklarar i artikeln. Läs vidare.

Vad betyder modus operandi? Definition av begreppet

Modus operandi, eller ”sätt att göra saker”, är inget annat än en term för de sätt på vilka en individ agerar, beter sig eller tänker. Det är med andra ord det sätt på vilket en person agerar för att uppnå ett visst mål.

Ofta kallas ”modus operandi” också för den personliga handlingsstilen hos någon med vissa yrkeskvalifikationer. Detta gör det lättare att identifiera en viss yrkesutövare – till exempel en läkare, advokat eller ingenjör.

Kriminalteknik – modus operandi

Termen ”modus operandi” används främst för att hänvisa till personer som begår brott. Varje brottsling har sitt eget unika modus operandi, som kan spåras och reproduceras av utredare. Detta gör det lättare att avgöra vem som är den troliga förövaren av ett visst brott.

Till exempel kan gärningsmannen använda speciella verktyg för att utföra brottet, till exempel en spiselkrans eller en dator. M.O. kan också bidra till att fastställa hur gärningsmannen agerade under brottet. Gärningsmannen kan t.ex. använda specialverktyg för att utföra brottet, såsom en spiselkrans eller en dator. M.O. kan också hjälpa till att fastställa hur gärningsmannen agerade under brottet.

Vad påverkar modus operandi?

Modus operandi, eller modus operandi, är något som påverkar alla aspekter av våra liv. Allt från hur vi lär oss och arbetar, till hur vi leker och kopplar av, är på något sätt relaterat till vårt modus operandi. Det är därför värt att fundera över vad som påverkar vårt modus operandi.

En faktor som påverkar M.O. är personligheten. Var och en av oss har olika personligheter som gör att vi agerar på olika sätt. Vissa personer är mer aktiva, medan andra föredrar mer stillsamma aktiviteter. Personlighet har en stor inverkan på hur vi lär oss, arbetar och leker.

En annan faktor är miljön. Den miljö vi lever i kan påverka hur vi mår och våra attityder. Miljön kan också påverka vilka möjligheter vi har och vilka begränsningar vi har. Därför har miljön ett starkt inflytande på hur vi agerar.

Det finns många faktorer som påverkar hur vi agerar. Personlighet och miljö är bara två av dem. Det är därför värt att fundera över vad som påverkar vårt modus operandi och hur vi kan förändra det.

Modus operandi – exempel

Ett exempel på modus operandi är hur en person genomför en stöld. Gärningsmannen kan använda samma tillvägagångssätt för varje stöld. Till exempel kan en förövare bryta sig in i bilar på natten och stjäla saker från dem. Eller så kan gärningsmannen gå in i butiker och stjäla varor.

Ett annat exempel är hur en person utför ett mord. Förövaren kan använda samma tillvägagångssätt för varje mord. Förövaren kan till exempel döda sina offer med en kniv eller ett skjutvapen. Eller så kan gärningsmannen strypa sina offer.

Polis och åklagare kan använda modus operandi för att följa brottsfall. Om de har uppgifter om gärningsmannens MO kan de spåra fall som har ett liknande MO. Detta gör det möjligt för dem att hitta förövaren av brottet.

1. Inbrottstjuv i hemmet: Bostadsinbrottstjuven arbetar främst på natten och väljer hus med övergivna dörrar eller fönster. Han lämnar vanligtvis få spår efter inbrottet och stjäl ofta smycken och elektronik. Under tiden undviker han att komma i kontakt med de boende i huset och föredrar att arbeta vid tidpunkter då ingen är hemma.
2. Identitetsstöld: Vid identitetsstöld används ofta stulen personlig information för att öppna falska bankkonton eller ta lån. Exempel på tillvägagångssätt är att ta över offrets post, använda nätfiske eller inhämta uppgifter från offentliga källor.
3. Seriemord: En seriemördare väljer ofta ut offer med specifika egenskaper, t.ex. kön eller ålder. M.O. kan vara ett särskilt sätt att tillfoga skador samt att lämna symboler eller meddelanden på brottsplatsen.
4. Väpnat rån: Väpnat rån innebär att man beväpnar sig och använder våld eller hot för att tilltvinga sig pengar eller värdesaker. Ofta agerar gärningsmannen snabbt för att minimera risken för identifiering.
5. Försäkringsbedrägeri: Försäkringsbedrägeri innebär att man medvetet gör falska anspråk för att få ersättning. Personen som använder detta tillvägagångssätt kan simulera olyckor eller större förluster.
6. Narkotikasmugglare: En narkotikasmugglare gömmer ofta narkotika i speciellt utformade gömställen i bilar eller väskor. Han använder olika smugglingskanaler, t.ex. nationsgränser eller flygplatser.
7. Kidnappning med krav på lösensumma: Kidnapparen agerar på ett noggrant planerat sätt, följer efter ett potentiellt offer och väntar på rätt ögonblick för att kidnappa honom eller henne. Han kräver sedan en lösensumma i utbyte mot att offret släpps.
8. Graffiti vandalism: Den som utför graffitivandalism kan ha en egen unik stil som han eller hon lämnar efter sig på väggar eller andra offentliga ytor. Sättet att måla, valet av färger och symboler som används utgör M.O. för denna typ av gärningsmän.
9. Inbrotti kontor och företag: En inbrottstjuv som väljer kontor och företag kan arbeta på natten eller på helger när lokalerna är öde. I hans tillvägagångssätt ingår att söka igenom dokument och försöka komma över ekonomiska eller affärsmässiga uppgifter.
10. En person som använder droger på offentliga platser: En missbrukare kan ha ett M.O. som innefattar att agera impulsivt på offentliga platser i ett försök att få tag på pengar eller droger, ofta genom att stjäla eller bete sig aggressivt mot andra.

Dessa exempel visar att brottslingars ”modus operandi” kan variera, men ofta kännetecknas av vissa fasta egenskaper och handlingsmönster som underlättar kriminaltekniska undersökningar.