Arbetspsykologi – vad är det och vad innebär det?
Arbetspsykologi är ett spännande och brett område där man studerar hur miljöfaktorer påverkar anställdas beteende och prestationer. Denna kunskap tillämpas i stor utsträckning på ledning och utformning av arbetet för att skapa mer produktiva och stödjande arbetsmiljöer.
Vad är arbetspsykologi? Definition av begreppet
Arbetspsykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som studerar arbetsmiljöns inverkan på människors beteende, hälsa och välbefinnande. Det används i stor utsträckning vid ledning och utformning av arbete. Arbetspsykologi kan bygga på kunskap från psykologi, ekonomi, sociologi och andra samhällsvetenskaper för att förklara hur mänskliga handlingar påverkar och påverkar arbetssituationen.
Vad innebär arbetspsykologi?
Arbetspsykologi är ett viktigt inslag i utformningen och förvaltningen av arbetsmiljön. De studier som görs för att fastställa miljöfaktorernas inverkan på människor, t.ex. säkerhet, arbetsplatsutrustning, personalförvaltning och arbetsförhållanden, kan bidra till att skapa en mer produktiv och vänlig arbetsmiljö. Arbetspsykologi hjälper till att skapa optimala arbetsförhållanden för anställda, vilket har en positiv inverkan på deras prestationer och arbetstillfredsställelse.
Arbetspsykologi handlar också om studier av arbetsprestationer. Den använder psykologiska metoder och tekniker för att genomföra forskning för att identifiera faktorer som påverkar arbetsprestationer och produktivitet. Denna kunskap kan användas för att utveckla ledningsstrategier och förfaranden för att uppnå högre prestationer på jobbet.
Arbetspsykologi kan också bidra till att hantera beteendeproblem på arbetsplatsen. Denna forskning kan identifiera och förstå orsakerna till beteenden som är skadliga för arbetsprestationen och identifiera sätt att åtgärda dessa problem.
Arbetspsykologi – historia
Som vetenskapligt område är arbetspsykologin yngre än många andra områden inom psykologin. Den franska psykologen Alfred Binet var en av pionjärerna på 1800-talet och studerade den struktur och de mentala mekanismer som påverkar arbetsprestationen. Samtidigt, i USA, beskrev William James inlärningsprocessen och föreslog en modell för arbetskvalitet.
I början av 1900-talet utvecklades psykologin i USA, där Frederick Taylor, som anses vara den moderna arbetspsykologins fader, utvecklade en metod för studier av prestations- och motivationssystem. Hans arbete blev snabbt populärt bland entreprenörer, som började använda hans metoder för att öka produktiviteten och uppnå bättre resultat.
Under 1920- och 1930-talen började arbetspsykologer bedriva en omfattande forskning om organisationsstruktur, relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare samt hur motivationsverktyg och motivationstekniker påverkade arbetsprestationen. Under denna period började man också undersöka stressfaktorer i arbetet och arbetsförhållandenas inverkan på arbetstagarnas psykiska och fysiska hälsa.
Efter andra världskriget började denna psykologi att expandera över hela världen och dess räckvidd och betydelse växte. Under denna tid fokuserade arbetspsykologer på att utveckla metoder för att studera och övervaka produktivitet och kvalitet i arbetet och föreslog många nya tekniker och verktyg för användning inom arbetssektorn.
Under de senaste decennierna har arbetspsykologin utvecklats till en mängd olika områden och har blivit en viktig del av moderna organisationer. Den täcker ett brett spektrum av frågor, från kunskaps- och kompetenshantering till moderna managementtrender som ledarskap, kommunikation och motivation.
Modern arbetspsykologi
Modern arbetspsykologi syftar till att ge anställda bättre arbetsförhållanden och öka deras produktivitet. För detta ändamål används olika tekniker som stressorer för att hjälpa anställda att hantera vardagliga stressorer. Modern arbetspsykologi fokuserar också på att tillhandahålla rätt arbetsmiljö för de anställda. Det innebär att arbetsgivaren måste se till att de anställda har tillräckligt med raster, samt tillgång till praktisk utbildning och verktyg som hjälper dem att utföra sina uppgifter bättre.
Arbetspsykologi är också en kommunikationsfråga. Arbetsgivarna måste förse sina anställda med öppna och ärliga kommunikationskanaler så att de kan uttrycka sina åsikter och förslag om arbetsförhållandena. Om de anställda inte får möjlighet att uttrycka sina åsikter kan det leda till produktivitets- och motivationsproblem.
Modern arbetspsykologi fokuserar också på ledarskap. Ledare måste motivera sina anställda och ge dem adekvat stöd. Det handlar om att skapa starka och varaktiga band mellan chef och medarbetare. Ledarna bör också utnyttja sina medarbetares fulla potential för att göra dem mer produktiva.
Arbetspsykologi är allt viktigare idag. Arbetsgivarna måste skapa en bra arbetsmiljö för sina anställda så att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett produktivt och effektivt sätt. Genom att skapa rätt arbetsmiljö, öppna kommunikationskanaler och starka relationer med de anställda kan arbetsgivarna ge sina anställda bättre arbetsvillkor, vilket i sin tur bidrar till högre produktivitet.
